Seriehjältinnor

Det börjar röra på sig så smått, även inom andra klassiskt manliga områden, som till exempel seriernas värld.

Jag läste i DN att kvinnor får mer och mer utrymme i serierna, och att de samtidigt får en vettigare framtoning.

Till skillnad från artikelförfattaren har jag dock med stort nöje följt både Fantomen (inte SÅ rolig), Stålmannen (inte heller så kul), Spindelmannen (mjo, det funkar) och favoriterna Hellblazer, X-men, Sandman och Bone. DC Vertigo gav överhuvudtaget ut en mängd spännande serier -  och ger fortfarande ut. Favoriterna är Gaiman, Ennis och Dillon. Fortfarande. Preacher och Hellblazer är kanske inte fulla av positiva kvinnliga förebilder, men de får ändå min sympati. Liksom the Invisibles.

Nåväl.

Poängen jag egentligen ville göra med det här inlägget är denna:

Precis som i USA har de fått nog av att vara biroller och objekt. Men
om det i USA handlar om tjejernas rätt att få vara hjältar, är det i
Sverige en fråga om att också få vara lönnfet, misslyckad, småkåt och
lite för full.

Det är med andra ord dags att göra samma sak i rollspel. För hur kul är det egentligen att spela rättvisans förkämpe hela tiden?

Intressant?