Hjältens resa

I dagarna - tja, nogräknat var det faktiskt igår - så damp det nya numret av Fenix ner i min brevlåda och med det ett av redaktören efterlängtat supplement, kan man väl kalla det. Tove och jag har diskuterat det ett par gånger och jag vet att hon verkligen ville få till det här (och Anders också naturligtvis) numret. Den eminente Christoffer Krämer har nämligen skrivit en lång och smaskig artikel om hjältens resa i Fenix 1/09, som dessutom åtföljs av en kortlek för äventyrskonstruktion i enlighet med myten.

Jag hade det stora nöjet att (med vissa avbrott för konventsbusiness) få lyssna till denne entertainer när han föreläste om just detta på Stockholms spelkonvent 2008. Jag tar lite cred. Han ville inte prata först, men jag övertalade honom med diverse smicker =).

I vilket fall som helst så tycker jag att artikeln är värd att uppmärksammas av två skäl. Det första skälet är för att det är en himla bra artikel med mycket matnyttig information, och dessutom, glöm inte - kortlek! Jag hade faktiskt tankar på att skriva något liknande men för vanliga Tarotkort. En av mina mindre kända hemligheter (hmm, kan man ha kända hemligheter?) är att jag samlar på just Tarotkort (och som en helt ovidkommande aside kan jag berätta att SF-bokhandeln hade Dave McKeans Vertigotarot inne strax efter jul. Gissa om den står i min bokhylla nu?) och att jag har haft otroligt mycket hjälp av dem när jag har konstruerat äventyr. För de som inte är lika benägna att samla Tarotkort och som dessutom inte vill hitta på egna system för att utnyttja dem - jag skulle iofs på rak arm kunna komma på ett par sätt att kombinera hjälteleken med Tarotleken - så är det här en alldeles utmärkt kortlek att konstruera äventyr utifrån. Jag är djupt impad av Krämers förmåga att koka ner mycket information på ett litet utrymme. Så KÖP FENIX. Det är en god investering.

Det andra skälet är - naturligtvis - för att artikeln och kortleken utgår ifrån en manlig världsbild. Det är inte så konstigt. Hjälterollen har förknippats med mannen under en mycket lång tidsperiod. Ronny Ambjörnsson skriver så här:

Och visst var det, med lite ansträngning, möjligt att identifiera en rad kvinnogestalter som visade mytiska drag av det slag som jag tillskrev de mytiska männen. Men det rörde sig nästan alltid om kvinnor som tycktes konstruerade efter en modell, hämtad från någon av de manliga hjältarna, en kvinnlig Tarzan, en kvinnlig James Bond. Efter hand kom jag att inse att den moderna västerlämdska mytologin, till skillnad från den antika, inte inbegrep någon kvinnlig hjälte

Det här måste såklart rättas till. Så det får bli ett kommande projekt. Konsten att konstruera kvinnliga hjältar...

Boken
Jag håller fortfarande på att skriva avsnittet om ondskan, men det är många äventyr som skall gås igenom och tittas på, så det tar ett tag att komma någonstans. Jag har dessutom börjat ifrågasätta lite runt mansbilden som byggs upp i rollspel, och skall med lite tur snart kunna fästa mina tankegångar på papper. Eller digitalt papper kanske? Hmm.

I vilket fall som helst har jag haft många givande samtal med Joakim och en annan vän runt sexualitet och hur sexualiteten avhandlas i rollspel. Det verkar som att det är helt beroende av vilken nivå av bekvämlighet som har uppnåtts med den egna sexuella identiteten i rollspelsgruppen. Kanske inte helt underligt, men det är vanligare att queer-personer har lite mindre stel inställning till hur relationer skall gå till, och hur de spelas och vävs in i spelsessionerna.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Fenix, Hjältens resa, Christoffer Krämer, kvinnor, Ronny Ambjörnsson,