Språk

Jag kom på mig med att formulera en blogpost på vägen från hemmets trygga vrå till den minst lika trygga arbetsvrån, men jag har glömt stora delar av innehållet nu när jag äntligen sitter på transportationsmedlet som skall ta mig från punkt A till punkt B.

Till stora delar handade det om språk och hur vi använder språk för att kommunicera våra tankar, främst då i regeltexter. Grundtanken med regeltexter måste ju vara att vi vill att andra människor, förmodligen inom en viss målgrupp, skall förstå vad det står i texterna och hur man sedemera applicerar dem på rollspelet man spelar.

I mitt researcharbete har jag lokaliserat Sorcery* som jag fått rekommenderat mig av ett antal personer. Jag har också fått modulen** Sex & Sorcery*** rekommenderad mig, för att den enligt uppgift tar upp genus och sex i rollspel på ett bra sätt. Det jag hittat på egen hand är Book of Erotic Fantasy**** som snarare framhållits som ett dåligt exempel på hur man skall hantera sex och genusfrågor i rollspel.

Av någon underlig anledning så har jag efter genomskumning (jag vill inte påstå att jag har läst bägge böckerna jättenoga från pärm till pärm) kommit fram till precis motsatt åsikt. Sex & Sorcery låser in både spelare och rollpersoner i roller, medan Book of Erotic Fantasy håller sig avsevärt mer öppen än så.

Men språk. Jag kan inte säga att det är en dans på rosor att läsa vare sig Sorcery eller Sex & Sorcery. I många fall pratar författaren om abstrakta begrepp, och jag har svårt att hålla isär hans prat om det som pågår på en metanivå***** och det som händer i spelet. Det är möjligt att jag är outbildad och dum i huvudet, men eftersom jag inte har några som helst problem med de flesta andra engelska texter, inte ens de akademiska avhandlingar om spel jag läser, så drar jag slutsatsen att författaren i fråga antingen 1. skriver som en kratta, 2. inte har mig som målgrupp. Notera att jag just här bara pratar om språket, inte innehållet i böckerna.

För mig är det alltid viktigt att veta vem jag pratar med när jag skriver. Just nu pratar jag faktiskt högt för mig själv, eftersom jag inte vet vem som läser det här. Den här texten är alltså en punktmarkering i mina tankar runt rollspel.

Boken
Just nu håller jag på med en genomgång av 15 nummer av den gamla speltidningen Sinkadus och är inom kort klar med det. Jag tittar på antagonisterna i de publicerade äventyren och hur de representeras, både kroppsligen och själsligen och det blir också en kort flukt på hur många (om några) av de spelledarpersoner som beskrivs i äventyren som är kvinnor.

Efter det skall jag kolla på den lite nyare tidningen Fenix, där jag går igenom 18 nummer, årgång 1, 3 och 4. Femman skippar jag av den enkla anledningen att vi själva har bidragit med ett äventyr som utspelar sig på Gustav III:s hov, och som blandar in rykten om kungens homosexualitet. Det skrevs i samband med Stockholm Pride, som var den första Prideparaden för min del. En stark upplevelse, faktiskt. Det är svårt att sätta sig in i hur utstött man blir om man är queer, men glädjen över att få visa det är så otroligt stark att det måste vara rätt jobbigt att tvingas dölja det resten av året.
____________________________________
* Ron Edwards - Sorcerer 2000
** En modul är ett häfte eller en bok vars innehåll består av tillägg till världsbild eller regler .
*** Ron Edwards - Sex & Sorcery
**** Gwendolyn Kestrel, Duncan Scott - Book of Erotic Fantasy
***** Metaspel är lite enkelt uttryckt att använda kunskap som ligger utanför spelets gränser för att lösa problem i spelet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Språk, rollspel, Sex & Sorcery, Sorcery, Book of Erotic Fantasy, Sinkadus, Fenix